Badrumsrenovering med nytt tätskikt och fall mot golvbrunnen

En komplett renovering av ett badrum byter varje lager från stomme till ytskikt, eftersom det som syns och det som skyddar huset mot vatten hänger ihop. Rivningen tar bort kakel, klinker och gamla väggskivor, och på ett träbjälklag byts ofta även golvskivan om den har legat under ett golv som släppt igenom fukt. Väggarna byggs därefter upp med våtrumsskivor på träreglarna, medan murade väggar av lättbetong eller tegel putsas eller spacklas till en jämn yta. På golvet byggs ett fall upp med fallspackel, så att duschytan lutar mot brunnen utan svackor. Golvbrunnen byts ofta i samma skede, eftersom en äldre brunn sällan har den klämring som tätskiktet behöver för att kunna anslutas tätt runt brunnens kant.

Nya vattenrör dras gärna som rör-i-rör till ett fördelarskåp, så att ett läckage syns i stället för att rinna in i väggen. Genomföringar i duschväggen undviks så långt det går, och där ett rör ändå måste passera tätskiktet sätts en tätande manschett runt röret som arbetas in i membranet. Själva tätskiktet är ett system av membran eller tätmassa, lim och fogmaterial som är provade tillsammans. Byggkeramikrådet och GVK ger ut branschregler som beskriver hur systemet monteras, bland annat hur inre hörn och anslutningen mot golvbrunnen ska förstärkas. Ovanpå tätskiktet fästs kakel och klinker med fix, och i inre hörn och mot golvet används elastisk fogmassa som tål att huset rör sig med årstiderna.

Till inredningen hör toalett, tvättställ med kommod och duschväggar, ofta kompletterade med en handdukstork och ett spegelskåp med belysning ovanför tvättstället. Golvvärme under klinkern och belysning i duschzonen kopplas in av ett registrerat elinstallationsföretag, eftersom elsäkerhetslagen kräver det för fast elinstallation. Ventilationen hör också till arbetet, så att fukten efter varje dusch förs bort genom ett frånluftsdon eller en fläkt. Tillval som en inbyggd spolcistern eller en nisch i duschväggen bestämmer du innan rivningen börjar, så att rören kan förberedas på rätt ställe.

Renoveringen av ett badrum börjar med ett samtal och ett besök på plats, och först när rummet är bedömt och offerten godkänd rivs det gamla. När du ringer mellan 07 och 17 räcker det att beskriva rummets storlek och om dusch och toalett ska sitta kvar på samma plats som i dag. Vid hembesöket mäts rummet upp, och avloppets läge, golvbrunnens placering och åtkomsten till rör från källare eller intilliggande rum kontrolleras. Ventilationen och husets ålder vägs också in, eftersom äldre badrum ofta döljer andra material och dragningar än ett rum som redan har renoverats en gång. I offerten redovisas arbete och material var för sig, eftersom ROT-avdraget bara gäller arbetskostnaden och inte kakel eller porslin.

Kakel, klinker och porslin väljs innan startdatum sätts, så att en lång leveranstid inte stoppar arbetet när rummet redan står rivet. Första arbetsdagen skyddas golv och passager fram till badrummet, vattnet stängs av och rivningen börjar med porslin och inredning innan kakel och skivor tas ner. När stommen ligger öppen syns det om reglar eller bjälklag har tagit skada, och det som inte syntes vid hembesöket stäms av med dig innan arbetet går vidare. Rör och el dras därefter medan väggarna fortfarande är öppna, och först när rören är provtryckta och elen är dragen sluts de med våtrumsskivor. Fallspacklet behöver härda innan tätskiktet läggs, och en vätskebaserad tätmassa stryks i flera skikt med torktid mellan varje strykning enligt tillverkarens anvisning.

Torktiderna styr tidplanen mer än själva arbetstimmarna. Kakel sätts ofta på väggarna före klinkern på golvet, och fogning sker först när fixen har härdat så att plattorna sitter fast. Sist monteras porslin och duschväggar, och silikonfogarna i hörnen läggs när ytorna är rengjorda och torra. Vid slutgenomgången går du igenom rummet tillsammans med hantverkaren, och bilder på tätskiktet från innan det kaklades är värda att spara inför en framtida försäljning av huset.

En badrumsrenovering behövs när tätskiktet eller rören inte längre håller vattnet på rätt sida, och det märks oftast som små förändringar långt innan en synlig vattenskada uppstår. Ett vanligt tecken är klinker som låter ihåligt när du knackar på den, vilket kan betyda att fixen har släppt från ett fuktigt underlag. Vatten som blir stående vid väggen efter duschen tyder på att golvet saknar rätt fall mot brunnen. Silikonfogar som svartnar igen strax efter ett byte pekar på att fukt har letat sig in bakom fogen. Rörkopplingar under tvättstället eller bakom toaletten som är fuktiga eller har ärgat grönt är ett annat tecken, särskilt i hus där vattenledningarna aldrig har bytts.

Utanför badrummet kan parkett som sväller vid tröskeln eller en list som lossnar närmast dörren avslöja fukt som har vandrat genom golvet. En spegel som förblir immig länge efter duschen visar att ventilationen inte räcker till. I äldre villor runt Stenkullen och Lerum förekommer badrum med våtrumsmatta på väggarna, golvbrunn av gjutjärn eller rör genom duschväggen, byggda efter regler som sedan har skärpts. Skjuts renoveringen upp kan fukt som når reglar och bjälklag leda till mögel och röta, och då växer arbetet från ett rum till flera. Försäkringsbolag gör ofta åldersavdrag på skador i våtrum, och läckage genom ett uttjänt tätskikt ersätts inte alltid av villaförsäkringen.

En naturlig tidpunkt är när andra ingrepp ändå planeras, till exempel ett stambyte i huset eller en köksrenovering där vattenledningarna ska dras om. Inför en försäljning är det också vanligt att renovera, eftersom köparens besiktningsman ofta noterar badrummets ålder och skick i protokollet. Är du osäker på skicket kan en husbesiktning eller en fuktmätning i väggen bakom duschen ge underlag innan du bestämmer omfattningen. Ser du flera av tecknen samtidigt är det klokare att planera en renovering i lugn och ro än att vänta tills en läcka tvingar fram arbetet.