Altanvirke i fuktigt klimat – tryckimpregnerat mot komposit
Altanvirke är materialet som trallen och stommen byggs av, och i ett fuktigt klimat avgör valet hur snabbt altanen åldras. Tryckimpregnerad furu är vanligast, men lärk och komposit har egna fördelar. Valet blir aktuellt när du ska bygga en ny altan eller byta en trall som har börjat spricka och ruttna i kanterna. Fel material på fel plats blir halt av alger eller slår sig när det torkar. Vid kusten i Göteborg är det slagregn och salthaltig luft som prövar trallen, medan vintrarna blir kallare inåt landet mot Lerum och Alingsås. I skuggan på skogstomterna i Gråbo får även komposit påväxt, eftersom fukten stannar kvar på ytan. Du får veta hur materialen skiljer sig i hållbarhet och skötsel, och vilka detaljer i bygget som betyder mer än själva virket.
Altanvirke till trall och stomme har olika uppgifter och krav
Altanvirke är samlingsnamnet på det trä eller träliknande material som en altan byggs av, där trallen är den yta du går på och stommen bär upp den. Stommen består av bärlinor och reglar, och eftersom den sitter nära marken och är svår att byta byggs den nästan alltid av tryckimpregnerat virke. Materialvalet gäller därför främst trallen, och även en kompositaltan vilar oftast på impregnerade reglar. Tryckimpregnerad furu är trä där ett skyddsmedel har pressats in under tryck, så att rötsvampar får svårt att angripa veden. Dagens medel är kopparbaserade, och det är kopparn som ger det mesta nya virket en grön ton. Impregneringen delas in i skyddsklasser, där klass A är avsedd för virke i markkontakt och klass AB för virke ovan mark. Skyddsmedlet tränger in i furuns splintved men knappt i kärnveden, så varje kapsnitt blottar trä med sämre skydd. Lärk är ett barrträ med tät ved och hög andel kärnved, som innehåller kåda och garvämnen och därför klarar sig ovan mark utan impregnering. Den lärk som säljs som altanvirke är ofta sibirisk, med täta årsringar från långsam tillväxt. Obehandlad lärk grånar till en silvergrå yta, och garvämnena i veden gör att den kräver skruv av rostfritt stål. Komposit är ett tillverkat material av träfibrer och plast, som pressas till brädor med jämn färg och inte ruttnar som massivt trä. Brädorna finns massiva eller med kanaler inuti, och ändarna på de ihåliga profilerna täcks med lister eller lock. Värmebehandlat trä är ett fjärde alternativ, där furu eller gran har hettats upp så att veden blir mer formstabil men också sprödare. Det används därför till trall men inte i bärande delar. Gemensamt för alla material är att det är vatten som blir stående, inte regnet i sig, som förkortar en altans liv.
Trä sväller och krymper med fukten medan komposit rör sig med värmen
Trä och komposit rör sig av olika skäl, eftersom trä sväller med fukten och krymper i torka medan komposit ändrar längd med temperaturen. En träbräda rör sig mest på bredden, så springorna i trallen krymper under en regnig höst. Växlingen mellan blött och torrt ger sprickor i ytan, så kallade torksprickor, som är normala i trä och sällan påverkar hållfastheten. Torkar ovansidan fortare än undersidan kan brädan dessutom kupa sig, och breda brädor kupar mer än smala. Därför skruvas varje bräda med två skruvar per regel, en bit in från kanterna, så att den hålls plan utan att spricka. Lärk är hårdare än furu och spricker lätt nära ändarna, så skruvhålen förborras där. Kåda kan tränga fram ur kvistar under de första varma veckorna, och den tas bort först när den har stelnat. Lärkens yta grånar ojämnt i början, eftersom skuggade partier behåller den gulbruna tonen längre än de som får sol. Komposit rör sig framför allt på längden, och en lång bräda som ligger i direkt sol kan bli märkbart längre än samma bräda en kall morgon. Tillverkarna anger därför hur stort mellanrum som ska lämnas i skarvar och mot väggar, och deras anvisningar styr även hur tätt reglarna ska sitta. Kompositbrädor fästs ofta med dolda clips i sidospåren, vilket ger en yta utan synliga skruvhuvuden. Mörka kompositbrädor blir varmare än ljusa i sol, vilket märks mest på en altan i söderläge. Under trallen behövs en luftspalt, och en altan som kläs in med tät panel runt om torkar långsammare än en med glesa sidor. I Lerum håller lerjorden i Säveåns dalgång kvar fukten, och där hjälper makadam under altanen trallen att torka snabbare. Rörelserna går inte att stoppa, men de går att planera för med rätt springor och en stomme som luftas.
Altanvirkets pris över tid avgörs av underhållet och läget
Altanvirke som kostar minst i inköp blir inte alltid det som kostar minst över tid, eftersom underhållet och läget avgör hur länge trallen håller. Tryckimpregnerad furu har oftast lägst materialkostnad, men trallen behöver rengöras och oljas med jämna mellanrum för att inte spricka och gråna ojämnt. Lärk kostar mer än impregnerad furu men kan lämnas obehandlad, och då består underhållet främst av rengöring. Komposit har oftast högst materialkostnad men slipper oljan helt, och ytan behöver bara tvättas. Många kompositbrädor bleknar något under den första tiden i sol innan färgen stabiliseras. En skadad träbräda kan slipas eller bytas mot en ny som med tiden får samma ton, medan en ny kompositbräda kan avvika i färg från de blekta. I söderläge torkar trä snabbt efter regn men slits mer av solens UV-ljus, som bryter ner ytan och gör den grå. Solen torkar också ut ytan, och där gör en pigmenterad olja mest nytta. Skuggiga lägen styrs i stället av fukten, och där blir trallen hal av alger om den inte tvättas regelbundet. En torr träyta kan ge stickor under bara fötter, vilket komposit inte gör. Räfflade brädor kan ge bättre fäste i väta men samlar smuts. Trallens dimension påverkar också, eftersom en tjockare bräda klarar längre avstånd mellan reglarna och inte slår sig lika lätt när fukten växlar. Uttjänt tryckimpregnerat virke lämnas som impregnerat trä på återvinningscentralen, medan obehandlad lärk räknas som vanligt trä. Trä går dessutom att lasera i en annan kulör senare, medan kompositens färg är bestämd från fabrik. ROT-avdraget gäller arbetet och inte virket, så ett dyrare material höjer inte avdraget utan bara den del du betalar fullt ut. Leveranstiden kan också skilja sig, eftersom tryckimpregnerad furu oftast finns i lager medan vissa kompositfärger och lärkdimensioner kan behöva beställas i god tid före bygget.
Kapytor utan skydd och för tät trall är vanliga misstag med virket
Många fel med altanvirke uppstår i skarvar och kapytor, där vatten tränger in i trä som saknar fullt skydd. Ett kapsnitt som lämnas obehandlat blir ofta den punkt där rötan börjar, särskilt på stolpar och reglar som står nära marken och sällan hinner torka. Stryk därför ändträskydd på alla kapytor innan delarna monteras, eftersom ändarna blir svåra att nå när trallen väl ligger. Samma sak gäller borrhål för beslag i impregnerat virke. Virke i klass AB som sätts i markkontakt ruttnar fortare än virke i klass A, och felet syns först när stolpen redan är mjuk. Välj klass A även för bärlinor nära marken, som är svåra att byta senare. Springan mellan trallbrädorna är ett tredje riskmoment, eftersom fuktiga brädor krymper efter läggningen medan torra brädor sväller i regnigt väder. Läggs torra brädor för tätt stängs springorna när de sväller, och då blir vatten och skräp liggande ovanpå trallen. Anpassa springan efter virkets fukt och använd en distansbit, så att avståndet blir lika överallt. Skarvar mellan två brädor ska alltid ligga över en regel, gärna med en extra regel så att båda ändarna får eget stöd och egna skruvar. En ände som skruvas för nära kanten spricker lätt, och sprickan leder sedan in vatten djupt i ändträet. Förskjut dessutom skarvarna mellan raderna. Komposit som läggs utan mellanrum mot vägg och i skarvar kan bågna en varm sommardag, när brädorna förlängs och inte har någonstans att ta vägen. Trall som ligger direkt mot gräs eller jord i kanterna håller sig fuktig, så lämna ett avstånd till marken runt hela altanen. Grus eller makadam närmast kanten hindrar gräset från att växa in under brädorna. Trallskruv ska vara gjord för utomhusbruk och nå djupt i regeln, annars kryper den upp.
Byte av trall passar som eget jobb medan ny stomme kräver fackkunskap
Att byta trall på en stomme som fortfarande är frisk är ett av de altanjobb som en van hemmafixare oftast klarar själv. Kontrollera först stommen med en kniv eller syl, eftersom mjukt trä i reglarna tyder på röta. De gamla brädorna skruvas loss en i taget, och de nya skruvarna sätts en bit från de gamla hålen i reglarna. Med kapsåg och skruvdragare går läggningen att göra själv, om skarvarna planeras i förväg. Sågspån från impregnerat virke ska inte andas in, så använd andningsskydd när du kapar och samla upp spånet efteråt. Oljning och rengöring är rena egeninsatser, där resultatet mest beror på att ytan hinner torka ordentligt både före och efter behandlingen. Komposit går också att lägga själv, men tillverkarens anvisningar behöver följas exakt, eftersom materialgarantin ofta förutsätter det. En ny stomme är ett annat projekt, eftersom plintarnas djup och bärlinornas dimension avgör om altanen står stadigt i många år. På lerjord, som är vanlig i både Göteborg och Säveåns dalgång, kan tjälen lyfta plintar som sitter för grunt, och det syns ofta först efter en vinter. Plintarna ska dessutom stå i linje och i rätt höjd, vilket kräver noggrann inmätning med laser eller snöre. Fästs stommen i husets vägg blir anslutningen en känslig punkt, eftersom vatten som leds in mot fasaden kan skada väggen bakom. Där behövs rätt beslag och ett avstånd som låter fasaden torka. Belysning som ansluts till husets elnät kräver en behörig elektriker, men färdiga lågvoltssatser med stickpropp kan du montera själv. Är du osäker på stommen kan en snickare bedöma den innan du köper virke. Det som bär och det som ansluter till huset hör alltså till fackmannen, medan ytorna ovanpå passar som eget arbete.
Altanvirket väljs efter tomten och hur mycket skötsel du vill ha
Tryckimpregnerad furu är det beprövade valet för både stomme och trall, och i de flesta lägen håller den länge om luften når under. Lärk och komposit är alternativ för trallen när du vill ha en annan yta eller mindre skötsel. Titta först på tomten, eftersom skuggan och läget mot havet påverkar hur materialen åldras. Skaffa gärna provbitar av materialen och lägg ut dem på platsen, eftersom färgen ser annorlunda ut i ditt eget ljus än i butiken. Bestäm sedan hur mycket underhåll du vill lägga ner, och räkna på hela livslängden i stället för inköpspriset. Ska en gammal altan få ny trall behöver stommen bedömas först, och ett byte till komposit kan kräva kompletterande reglar eftersom kompositen behöver tätare stöd. Blanda gärna material där det passar, till exempel en impregnerad stomme med trall av lärk, så att varje del får virke efter sin uppgift. Bygglovsfrågan påverkas däremot sällan av materialet. Nordiska Göteborg Byggentreprenad AB lägger trall av både trä och komposit inom tjänsten Altanbygge, på tomter från Göteborg i väster till Alingsås i öster. Vill du väga materialen mot varandra innan något beställs finns också tjänsten Materialval och projektplanering. Vid det kostnadsfria hembesöket syns hur mycket sol och skugga altanen får, och om den befintliga stommen går att bygga vidare på. Där bedöms också om marken under altanen leder bort vattnet. Priset lämnas skriftligt innan arbetet börjar, vilket gör det enklare att ställa ett dyrare material mot lägre underhåll. Offerten är gratis, och inga dolda avgifter tillkommer när altanen är klar. Även en enstaka trasig bräda eller en skruv som krupit upp kan åtgärdas utan lång väntan, eftersom inställelsetiden är kort. Ett genomtänkt materialval gör att altanen åldras jämnt och kräver mindre arbete under alla de år den används.
Vanliga frågor
Tryckimpregnerat virke går att måla eller lasera, men först när det har torkat ut efter impregneringen. I det fuktiga klimatet kring Göteborg tar det ofta en hel säsong innan virket är torrt nog för färg. Täckande färg slits snabbt på trallen där fötterna går, så den passar bättre på räcke och sarg än på själva trallen. Till trallen fungerar en pigmenterad olja bättre, eftersom den går att bättra fläckvis.
Obehandlad furu eller gran passar sällan i en altan som står ute året runt, eftersom veden ruttnar när den länge är fuktig. Kärnrik furu och lärk är undantag ovan mark, eftersom kärnveden innehåller ämnen som gör den mer motståndskraftig mot röta. Stommen bör ändå vara tryckimpregnerad i klass A när den står nära marken. På lerjorden i Lerum, där marken håller kvar fukten, är det extra viktigt att stommen luftas.
Komposit och trä går bra att kombinera, till exempel med trall av komposit och räcke eller trappa av trä. Tänk på att materialen åldras olika, eftersom trä grånar medan kompositen främst bleknar något i början. De rör sig också på olika sätt, och därför behöver skarven mellan en träbräda och en kompositbräda en egen springa. Vilka delar av en befintlig altan som kan behållas syns vid ett kostnadsfritt hembesök.
Våren och försommaren passar ofta, eftersom plintarna kräver tjälfri mark och nytt virke då hinner torka under de varma månaderna som följer. Inåt landet, som i Alingsås, kan tjälen sitta kvar i marken en bit in på våren. Komposit läggs gärna vid måttlig temperatur, eftersom mellanrummen som tillverkaren anger ofta utgår från temperaturen vid läggningen. Byggs altanen på hösten hinner nytt impregnerat virke sällan torka före vintern, och då får ytbehandlingen vänta till nästa år.
Svarta fläckar på trallen beror oftast antingen på att järn reagerar med garvämnen i träet eller på mögel och påväxt. Fläckar som sitter runt skruvhuvudena tyder på metall, medan fläckar i skuggiga partier oftare är mögel. Järnfläckar kan ofta blekas med oxalsyra, men de kommer tillbaka så länge skruvarna inte har bytts mot rostfria. Stålpartiklar från kapning nära trallen kan också ge små svarta prickar.
Ek går att använda som altanvirke, men bara kärnveden är beständig utomhus medan den ljusa splintveden ruttnar lätt. Eken innehåller mycket garvsyra och ger svarta ränder vid kontakt med vanligt stål, så all infästning behöver vara rostfri. Veden är tung och hård, vilket kräver förborrning av varje skruvhål. Obehandlad ek grånar med tiden på samma sätt som lärk.
Relaterade tjänster & artiklar
Personlig hjälp när du läst klart
Står du inför ett eget projekt efter läsningen, hör av dig och berätta hur huset ser ut i dag så tittar vi på förutsättningarna tillsammans.